Valborgsmäss
Riksgränsen och snart maj.
Igår kväll, i skymningen kom jag att tänka på några valborgsaftnar innan vi hade boende här i Gränsen.
Vissa aftnar glömmer man inte, t ex den 1999. Vi firade den i Kåbdalis, en skidort här i Norrbotten. I hyrda stugor med våra vänner Bitte, Göran, Stina och Kenneth och alla barn förutom våra tonåringar som var primära orsaken till att vi hyrt stugor där. Vi ville slippa tonårsfyllor hemma, och av egen erfarenhet tänkte vi att med sina föräldrar i Kåbban sköter sig alla exemplariskt valborg till trots.
Vi räknade inte med att våra tonåringar vägrade följa med, och då skulle vi så klart stannat hemma allihopa. Vilket vi inte gjorde.
"Jag litar på Frida" sa min blåögde man som egentligen är grönögd. Jag var väl den enda som ville stanna hemma, hade mina farhågor. Har ju varit tonåring själv.
Vi åkte i alla fall, och precis då någon vecka innan hade jag förstått att jag var gravid och hade precis börjar må illa. Våra vänner visste inte att jag höll på att kräkas av doften av mat när jag lagade vårt middagsbidrag. Kämpade på med taccomiddagen och försökte vara som vanlig. Det var då det, när William våra vänners son ringer och säger att han är hemma hos oss, huset är fullt av ungdomar, även sådana de inte känner. Vi får milt sagt panik. Lugn bara lugn säger William, "Frida styr allt här med järnhand så ni kan vara lugna", säger han snart 16 år och lika gammal som vår dotter.
Min visdom, lämna aldrig tonåringar ensam hemma.
Det gick trots allt bra den gången, inga större missöden, men man vet aldrig.
Nu har vi ett gäng 24-25 åriga killar i vårt hus, gissar att de tränat, badar bastu och grillar något att äta. Då är de så vuxna man bara kan bli och då vet det hur man ska sköta sig. Herre gud, jag var 24 år då vi köpte vårt hus.
Nu till livet i Riksgränsen;
Min bror har varit här och vi har haft skoj tillsammans.
Skidor till Soldalen.
Skidor såklart. Inte så långa turer, men min man blir starkare i sitt ben/höft som han nu skryter med att ha ett lårben pimpad med titan.
Dagen i går bjöd alltså på sol men kalla vindar.
Vi tog oss till den lilla stugan längst in i dalen. Sol men ändå kyligt.
Dagen i går bjöd alltså på sol men kalla vindar. Efter skidor och bastu en sen middag.
Laxsoppa.
Den blev så god även om jag inte hade allt hemma, så jag fick vara kreativ. 
Det blev hockey på TV och Skellefteå vann SM guld, min brors favoritlag. 
Jag läste ut en bok jag hade med mig medan hockeyn pågick.
En chokladpralin och en kopp te.
Glädjen var stor över guldet, Grattis till Skellefteå!
I kväll är det en annan valborgsmässoafton, ensam med min man. Ser en majbrasa som brinner uppe på fjället. 21.30 brukar det vara fackeltåg på skidor ner för fjället. Vi orkar nog inte ta oss upp till hotellet för att sjunga in våren. Känns skönt att bara ta det lugnt här i vår lägenhet, se en film kanske…
Rätt så bra, att ha en husvakt hemma, alltså nu när de är vuxna.
❤️ Maria